Хайртдаагаа ярилцах нууц яриа

Манай сайт таалагдаж байвал Like дараарай, баярлалаа.

Хүн бүр өнгөрсөн сексийн амьдралтай. Өнгөрсөн бүхэн өнөөдрийн таныг бий болгодог. Өнгөрсөн амьдралд цөөн алдаа гаргасан, онцгой асуудал их байсан ч ерөнхийдөө туршлага бол хамгийн сайн багш.

Сексийн өнгөрсөн амьдрал нууцлагдсаар байдаг. Шинэ харилцаа үүсгэх бүр эсвэл энгийн ярианд таны сексийн өнгөрсөн амьдралд хэнтэй юу болсон талаар олон удаа яригддаг. Мэдээж та юуг хуваалцахыг хүснэ түүнийгээ ярьдаг, гэвч зарим нөхцөлд нууцалснаар ёс зүйн дүрмүүд алдагддаг. Жишээ нь та бэлгийн замын өвчин туссан бол хамтрагчдаа хэлэх хэрэгтэй. Өөрийн нууцыг хэвээр хадгалахын тулд юуг хэлэх вэ? Үүнийг уншаарай.

“Энэ шидэт эргэцүүлэл таныг өнгөрсний тухай ярихыг хүсэхгүй байгаа бол чиглэл болж өгнө. Магадгүй ийм зүйл тохиолдохгүй ч байж болно.” хэмээн 15 жил хосуудын мэдрэлийн эмч хийж буй Вероника Вайти хэлсэн. Таны сексийн өнгөрсөн амьдралыг зөвшөөрөхгүй байх эсвэл шүүгдэхээс айх айдас их байсан ч хамаагүй бүх хосуудын ярилцах ёстой суурь асуудал байдаг. Онцгойлон бие биенээ мэддэг болоод удаагүй үедээ ярилцах хэрэгтэй.

“Эрүүл мэнд, аюулгүй байдлын улмаас шинэ хамтрагчдаа хэлэх хэрэгтэй мэдээлэл, магадгүй зарим  болгоомжтой хэлэх ёстой мэдээллийг ялгаж салгахад энэхүү зөвлөгөө туслана” гэж доктор Лесли С.Белл тайлбарласан. “Таны бүх зүйлийн тухай шинэ хамтрагч тань мэдэх эрхгүй, та ч бас түүний тухай бүхнийг мэдэх албагүй”
Белл болон Вайти, сексийн эмч Ванесса Марин нар хамтрагчтайгаа ярилцаж болох сексийн өнгөрсөн амьдралын тухай дүрмийг танд хүргэж байна.

1. Сексийн хамтрагчийнхаа тоог хэлэх хэрэггүй

Таны тоо таныг илэрхийлнэ. Тиймээс өөрийн санаанд тохируулан хэл. “Тоо нь олон төрлийн мэдрэмж, ёс суртахууны хэм хэмжээ, бие биендээ найдваргүй санагдах гэх мэт үр дагавартай. Бид өөрсдийн амьдралд иймэрхүү туршлагыг хангалттай үзсэн байдаг.

Сексийн хамтрагчийнхаа тоог хэлснээр гарах хариу үйлдлийг өөрийн давж чадна гэсэн хэмжээнд тохируулан хэлэх нь их чухал. Хэрэв хэлэхийг хүсэхгүй, нууцаа өөртөө хадгалах боломжтой бол “Чи мэднэ бид биесээ хангалттай сайн таниагүй, эхлээд аль хүртэл явахаа харъя” гэж хэлж болно. Эсвэл энэ тухай мэдэх эрхийг хамтрагчдаа олговол таньд илүү ашигтай байж болох талтай.

Тухайн тохиолдолд хамтрагчийн чинь өссөн орчны соёл заншил түүнд ихээр нөлөөлдгийг бодолцож үзээрэй. Жишээ нь монгол улсын хувьд эмэгтэй хүний өнгөрсөн дэх хамтрагчийн тоо олон байх нь сайн үнэлгээ авдаггүй талтай.  

2. Бэлгийн замын халдварт өвчин тусч байснаа хэлэх

Таны өнгөрсөнд зарим төрлийн БЗХӨ тусч байсан бол энэ хөндөхөд хэцүү сэдэв боловч онцгойлон бэлгэвчгүй халдварласаар байдаг бэлгийн замийн үү, папилома вирус зэргээр өвдөж байсан бол ярилцах хэрэгтэй.

Таныг хариулт хүсэхэд таны хамтрагч ярилцахад бэлэн биш бол түүнд зарим нэгэн хэлэх зүйл байна гэж Вайти хэлж байна. “Өөртөө бардам” байвал таны яриаг урамшуулдаг, “Хэрэв боломжийн хамтрагч бол таны юу мэдэрч байгааг хамаарахгүйгээр  үүний тухай том асуудал болгож ярина” Нөгөө талаар, та дотно харилцаатай байхыг хүсэж байгаа учраас  энэ тухай хэлэхэд бэлэн биш байж болно.

Өнгөрсөнд эмчилж болдог өвчин туссан бөгөөд бүхэлдээ эмчлэгдсэн бол “Та заавал сөхөхгүй байж болно” Хэрэв уг өвчин шинэ хамтрагчид чинь халдахгүй бол заавал хэлэх хэрэггүй.

3. Эрэгтэйнхээ бэлгэвчний хэрэглээг битгий шалга

Халуухан мөчид бидний зарим нь бэлгэвч хэрэглэхээ мартдаг, харин зарим хүмүүс сексийн өнгөрсөн амьдралдаа огт хэрэглэдэггүй байсан ч байж болно. Бэлгэвч хэрэглэдэггүй гээд ямар нэгэн зүйлээр түүнийг буруутгах хэрэггүй.

Бэлгэвч хэрэглээгүйгээс болж өнгөрсөнд бэлгийн замын өвчин тусч байсан эсэхийг ярилцах хэрэгтэй. Үүний тухай ярилцахдаа өөрийн сонирхлын дагуу ангилан хувааж асуугаарай. Бэлгэвч хэрэглэх нь таны хамтрагчийн эрүүл мэндтэй шууд хамааралгүй, бэлгийн замын өвчин туссан эсэхийг ч мэдэх боломжгүй.

4. БЗХӨ-ний шинжилгээ өгөхийг санал болгоорой

Таны хамтрагч өмнө нь бэлгийн замын өвчин тусч байсан бол секс хийхэд аюулгүй эсэхийг болон цаашдаа тантай хамт байхад зүгээр эсэхийг асуу. Хэрэв түүнтэй хамт байхаар төлөвлөсөн бол. Эрэгтэй ч бай эмэгтэй ч бай өөрийн хамтрагчаасаа асууж, шалгах замаар энэ сэдвийн гол санааг дурсаарай.

БЗХӨ-ний талаар ярилцахад хамтрагч тань үзүүлэхийг хүсэхгүй бол цааш үргэлжлүүлэх эсэхээ шийдэх хэрэгтэй. Та удирдаж чадахгүй ч тэд үзүүлэх хэрэгтэй. Та зөвхөн өөрийн зан байдлыг удирдаж чадна. Хэрэв та үзүүлэхээс татгалзсан нэгэнтэй секс хийхдээ аюулгүй байдлыг мэдэрч чадахгүй байвал таагүй байдлыг удаан үргэлжлүүлэх хэрэггүй. Харилцааны тань сексийн дүр төрхийг тогтоох бүх эрх танд бий.

5. Жирэмслэлтээс хэрхэн хамгаалах талаар ярилц

Та аль хэдийн ерөндөг тавиулсан эсвэл эм уудаг байсан ч шинэ хамтрагчдаа бэлгэвч хэрэглэнэ гэж хэл. Шинэ хамтрагчтайгаа бэлгэвч хэрэглэхийг хамгийн ихээр санал болгох нт зүйтэй. Гэвч та бэлгэвч 100 хувь бэлгийн замын өвчин халдахаас урьдчилан сэргийлдэггүй гэдгийг мэдэх хэрэгтэй.

Таны хамтрагч бэлгэвч хэрэглэдэггүй учир өөрийгөө хамгаалж чадахгүй байна уу. Та нүцгэн байсан ч туйлын ойр харилцаатай байсан ч туйлын эерэгээр секс хийхгүй гэдгээ хэл. Хэрэв тэр таны аюулгүй байдлыг хамгаалдаггүй бол “Үүнийг хийхэд хялбар биш ч өөрийгөө хэрхэн мэдэрч байна, өөрийн зарчимдаа үнэнчээр үлдэж чадаж байна уу гэдгээ өөрөөсөө асуухад туслаарай”.

Хамтдаа сайн ярилцах нь цаашдаа аз жаргалтай байхад тустай гэдэгт итгэлтэй байна. Хэрэв ярилцах боломжгүй бол секс хийхээс өмнө бага ч гэсэн зүйлийг мэдэж аваарай.

Мэдээ хуулахыг хориглоно.
Огноо: 2024-10-05 17:43:57     Үзсэн: 140640
Khun bur ongorson syeksiin amidraltai. Ongorson bukhen onoodriin taniig bii bolgodog. Ongorson amidrald tsoon aldaa gargasan, ontsgoi asuudal ikh baisan ch yeronkhiidoo turshlaga bol khamgiin sain bagsh. Syeksiin ongorson amidral nuutslagdsaar baidag. Shine khariltsaa uusgekh bur esvel engiin yariand tanii syeksiin ongorson amidrald khentei yuu bolson talaar olon udaa yarigddag. Medeej ta yuug khuvaaltsakhiig khusne tuuniigee yaridag, gevch zarim nokhtsold nuutsalsnaar yos zuin durmuud aldagddag. Jishee ni ta belgiin zamiin ovchin tussan bol khamtragchdaa khelekh kheregtei. Ooriin nuutsiig kheveer khadgalakhiin tuld yuug khelekh ve? Uuniig unshaarai. “Ene shidet ergetsuulel taniig ongorsnii tukhai yarikhiig khusekhgui baigaa bol chiglel bolj ogno. Magadgui iim zuil tokhioldokhgui ch baij bolno.” khemeen 15 jil khosuudiin medreliin emch khiij bui Vyeronika Vaiti khelsen. Tanii syeksiin ongorson amidraliig zovshoorokhgui baikh esvel shuugdekhees aikh aidas ikh baisan ch khamaagui bukh khosuudiin yariltsakh yostoi suuri asuudal baidag. Ontsgoilon biye biyenee meddeg bolood udaagui uyedee yariltsakh kheregtei. “Eruul mend, ayuulgui baidliin ulmaas shine khamtragchdaa khelekh kheregtei medeelel, magadgui zarim bolgoomjtoi khelekh yostoi medeelliig yalgaj salgakhad enekhuu zovlogoo tuslana” gej doktor Lyesli S.Byell tailbarlasan. “Tanii bukh zuiliin tukhai shine khamtragch tani medekh erkhgui, ta ch bas tuunii tukhai bukhniig medekh albagui” Byell bolon Vaiti, syeksiin emch Vanyessa Marin nar khamtragchtaigaa yariltsaj bolokh syeksiin ongorson amidraliin tukhai durmiig tand khurgej baina. 1. Syeksiin khamtragchiinkhaa toog khelekh khereggui Tanii too taniig ilerkhiilne. Tiimees ooriin sanaand tokhiruulan khel. “Too ni olon torliin medremj, yos surtakhuunii khem khemjee, biye biyendee naidvargui sanagdakh gekh met ur dagavartai. Bid oorsdiin amidrald iimerkhuu turshlagiig khangalttai uzsen baidag. Syeksiin khamtragchiinkhaa toog khelsneer garakh khariu uildliig ooriin davj chadna gesen khemjeend tokhiruulan khelekh ni ikh chukhal. Kherev khelekhiig khusekhgui, nuutsaa oortoo khadgalakh bolomjtoi bol “Chi medne bid biyesee khangalttai sain taniagui, ekhleed ali khurtel yavakhaa khariya” gej khelj bolno. Esvel ene tukhai medekh erkhiig khamtragchdaa olgovol tanid iluu ashigtai baij bolokh taltai. Tukhain tokhioldold khamtragchiin chini osson orchnii soyol zanshil tuund ikheer nolooldgiig bodoltsoj uzeerei. Jishee ni mongol ulsiin khuvid emegtei khunii ongorson dekh khamtragchiin too olon baikh ni sain unelgee avdaggui taltai. 2. Belgiin zamiin khaldvart ovchin tusch baisnaa khelekh Tanii ongorsond zarim torliin BZKhO tusch baisan bol ene khondokhod khetsuu sedev bolovch ontsgoilon belgevchgui khaldvarlasaar baidag belgiin zamiin uu, papiloma virus zergeer ovdoj baisan bol yariltsakh kheregtei. Taniig khariult khusekhed tanii khamtragch yariltsakhad belen bish bol tuund zarim negen khelekh zuil baina gej Vaiti khelj baina. “Oortoo bardam” baival tanii yariag uramshuuldag, “Kherev bolomjiin khamtragch bol tanii yuu mederch baigaag khamaarakhguigeer uunii tukhai tom asuudal bolgoj yarina” Nogoo talaar, ta dotno khariltsaatai baikhiig khusej baigaa uchraas ene tukhai khelekhed belen bish baij bolno. Ongorsond emchilj boldog ovchin tussan bogood bukheldee emchlegdsen bol “Ta zaaval sokhokhgui baij bolno” Kherev ug ovchin shine khamtragchid chini khaldakhgui bol zaaval khelekh khereggui. 3. Eregteinkhee belgevchnii kheregleeg bitgii shalga Khaluukhan mochid bidnii zarim ni belgevch khereglekhee martdag, kharin zarim khumuus syeksiin ongorson amidraldaa ogt kheregledeggui baisan ch baij bolno. Belgevch kheregledeggui geed yamar negen zuileer tuuniig buruutgakh khereggui. Belgevch kheregleeguigees bolj ongorsond belgiin zamiin ovchin tusch baisan esekhiig yariltsakh kheregtei. Uunii tukhai yariltsakhdaa ooriin sonirkhliin daguu angilan khuvaaj asuugaarai. Belgevch khereglekh ni tanii khamtragchiin eruul mendtei shuud khamaaralgui, belgiin zamiin ovchin tussan esekhiig ch medekh bolomjgui. 4. BZKhO nii shinjilgee ogokhiig sanal bolgooroi Tanii khamtragch omno ni belgiin zamiin ovchin tusch baisan bol syeks khiikhed ayuulgui esekhiig bolon tsaashdaa tantai khamt baikhad zugeer esekhiig asuu. Kherev tuuntei khamt baikhaar tolovloson bol. Eregtei ch bai emegtei ch bai ooriin khamtragchaasaa asuuj, shalgakh zamaar ene sedviin gol sanaag dursaarai. BZKhO nii talaar yariltsakhad khamtragch tani uzuulekhiig khusekhgui bol tsaash urgeljluulekh esekhee shiidekh kheregtei. Ta udirdaj chadakhgui ch ted uzuulekh kheregtei. Ta zovkhon ooriin zan baidliig udirdaj chadna. Kherev ta uzuulekhees tatgalzsan negentei syeks khiikhdee ayuulgui baidliig mederch chadakhgui baival taagui baidliig udaan urgeljluulekh khereggui. Khariltsaanii tani syeksiin dur torkhiig togtookh bukh erkh tand bii. 5. Jiremsleltees kherkhen khamgaalakh talaar yarilts Ta ali khediin yerondog taviulsan esvel em uudag baisan ch shine khamtragchdaa belgevch khereglene gej khel. Shine khamtragchtaigaa belgevch khereglekhiig khamgiin ikheer sanal bolgokh nt zuitei. Gevch ta belgevch 100 khuvi belgiin zamiin ovchin khaldakhaas uridchilan sergiildeggui gedgiig medekh kheregtei. Tanii khamtragch belgevch kheregledeggui uchir ooriigoo khamgaalj chadakhgui baina uu. Ta nutsgen baisan ch tuiliin oir khariltsaatai baisan ch tuiliin eyeregeer syeks khiikhgui gedgee khel. Kherev ter tanii ayuulgui baidliig khamgaaldaggui bol “Uuniig khiikhed khyalbar bish ch ooriigoo kherkhen mederch baina, ooriin zarchimdaa unencheer uldej chadaj baina uu gedgee ooroosoo asuukhad tuslaarai”. Khamtdaa sain yariltsakh ni tsaashdaa az jargaltai baikhad tustai gedegt itgeltei baina. Kherev yariltsakh bolomjgui bol syeks khiikhees omno baga ch gesen zuiliig medej avaarai.


Манай сайт таалагдаж байвал Like дараарай, баярлалаа.
Loading...

Сэтгэгдэл бичих ()

Khairtdaagaa yariltsakh nuuts yaria

Khun bur ongorson syeksiin amidraltai. Ongorson bukhen onoodriin taniig bii bolgodog. Ongorson amidrald tsoon aldaa gargasan, ontsgoi asuudal ikh baisan ch yeronkhiidoo turshlaga bol khamgiin sain bagsh. Syeksiin ongorson amidral nuutslagdsaar baidag. Shine khariltsaa uusgekh bur esvel engiin yariand tanii syeksiin ongorson amidrald khentei yuu bolson talaar olon udaa yarigddag. Medeej ta yuug khuvaaltsakhiig khusne tuuniigee yaridag, gevch zarim nokhtsold nuutsalsnaar yos zuin durmuud aldagddag. Jishee ni ta belgiin zamiin ovchin tussan bol khamtragchdaa khelekh kheregtei. Ooriin nuutsiig kheveer khadgalakhiin tuld yuug khelekh ve? Uuniig unshaarai. “Ene shidet ergetsuulel taniig ongorsnii tukhai yarikhiig khusekhgui baigaa bol chiglel bolj ogno. Magadgui iim zuil tokhioldokhgui ch baij bolno.” khemeen 15 jil khosuudiin medreliin emch khiij bui Vyeronika Vaiti khelsen. Tanii syeksiin ongorson amidraliig zovshoorokhgui baikh esvel shuugdekhees aikh aidas ikh baisan ch khamaagui bukh khosuudiin yariltsakh yostoi suuri asuudal baidag. Ontsgoilon biye biyenee meddeg bolood udaagui uyedee yariltsakh kheregtei. “Eruul mend, ayuulgui baidliin ulmaas shine khamtragchdaa khelekh kheregtei medeelel, magadgui zarim bolgoomjtoi khelekh yostoi medeelliig yalgaj salgakhad enekhuu zovlogoo tuslana” gej doktor Lyesli S.Byell tailbarlasan. “Tanii bukh zuiliin tukhai shine khamtragch tani medekh erkhgui, ta ch bas tuunii tukhai bukhniig medekh albagui” Byell bolon Vaiti, syeksiin emch Vanyessa Marin nar khamtragchtaigaa yariltsaj bolokh syeksiin ongorson amidraliin tukhai durmiig tand khurgej baina. 1. Syeksiin khamtragchiinkhaa toog khelekh khereggui Tanii too taniig ilerkhiilne. Tiimees ooriin sanaand tokhiruulan khel. “Too ni olon torliin medremj, yos surtakhuunii khem khemjee, biye biyendee naidvargui sanagdakh gekh met ur dagavartai. Bid oorsdiin amidrald iimerkhuu turshlagiig khangalttai uzsen baidag. Syeksiin khamtragchiinkhaa toog khelsneer garakh khariu uildliig ooriin davj chadna gesen khemjeend tokhiruulan khelekh ni ikh chukhal. Kherev khelekhiig khusekhgui, nuutsaa oortoo khadgalakh bolomjtoi bol “Chi medne bid biyesee khangalttai sain taniagui, ekhleed ali khurtel yavakhaa khariya” gej khelj bolno. Esvel ene tukhai medekh erkhiig khamtragchdaa olgovol tanid iluu ashigtai baij bolokh taltai. Tukhain tokhioldold khamtragchiin chini osson orchnii soyol zanshil tuund ikheer nolooldgiig bodoltsoj uzeerei. Jishee ni mongol ulsiin khuvid emegtei khunii ongorson dekh khamtragchiin too olon baikh ni sain unelgee avdaggui taltai. 2. Belgiin zamiin khaldvart ovchin tusch baisnaa khelekh Tanii ongorsond zarim torliin BZKhO tusch baisan bol ene khondokhod khetsuu sedev bolovch ontsgoilon belgevchgui khaldvarlasaar baidag belgiin zamiin uu, papiloma virus zergeer ovdoj baisan bol yariltsakh kheregtei. Taniig khariult khusekhed tanii khamtragch yariltsakhad belen bish bol tuund zarim negen khelekh zuil baina gej Vaiti khelj baina. “Oortoo bardam” baival tanii yariag uramshuuldag, “Kherev bolomjiin khamtragch bol tanii yuu mederch baigaag khamaarakhguigeer uunii tukhai tom asuudal bolgoj yarina” Nogoo talaar, ta dotno khariltsaatai baikhiig khusej baigaa uchraas ene tukhai khelekhed belen bish baij bolno. Ongorsond emchilj boldog ovchin tussan bogood bukheldee emchlegdsen bol “Ta zaaval sokhokhgui baij bolno” Kherev ug ovchin shine khamtragchid chini khaldakhgui bol zaaval khelekh khereggui. 3. Eregteinkhee belgevchnii kheregleeg bitgii shalga Khaluukhan mochid bidnii zarim ni belgevch khereglekhee martdag, kharin zarim khumuus syeksiin ongorson amidraldaa ogt kheregledeggui baisan ch baij bolno. Belgevch kheregledeggui geed yamar negen zuileer tuuniig buruutgakh khereggui. Belgevch kheregleeguigees bolj ongorsond belgiin zamiin ovchin tusch baisan esekhiig yariltsakh kheregtei. Uunii tukhai yariltsakhdaa ooriin sonirkhliin daguu angilan khuvaaj asuugaarai. Belgevch khereglekh ni tanii khamtragchiin eruul mendtei shuud khamaaralgui, belgiin zamiin ovchin tussan esekhiig ch medekh bolomjgui. 4. BZKhO nii shinjilgee ogokhiig sanal bolgooroi Tanii khamtragch omno ni belgiin zamiin ovchin tusch baisan bol syeks khiikhed ayuulgui esekhiig bolon tsaashdaa tantai khamt baikhad zugeer esekhiig asuu. Kherev tuuntei khamt baikhaar tolovloson bol. Eregtei ch bai emegtei ch bai ooriin khamtragchaasaa asuuj, shalgakh zamaar ene sedviin gol sanaag dursaarai. BZKhO nii talaar yariltsakhad khamtragch tani uzuulekhiig khusekhgui bol tsaash urgeljluulekh esekhee shiidekh kheregtei. Ta udirdaj chadakhgui ch ted uzuulekh kheregtei. Ta zovkhon ooriin zan baidliig udirdaj chadna. Kherev ta uzuulekhees tatgalzsan negentei syeks khiikhdee ayuulgui baidliig mederch chadakhgui baival taagui baidliig udaan urgeljluulekh khereggui. Khariltsaanii tani syeksiin dur torkhiig togtookh bukh erkh tand bii. 5. Jiremsleltees kherkhen khamgaalakh talaar yarilts Ta ali khediin yerondog taviulsan esvel em uudag baisan ch shine khamtragchdaa belgevch khereglene gej khel. Shine khamtragchtaigaa belgevch khereglekhiig khamgiin ikheer sanal bolgokh nt zuitei. Gevch ta belgevch 100 khuvi belgiin zamiin ovchin khaldakhaas uridchilan sergiildeggui gedgiig medekh kheregtei. Tanii khamtragch belgevch kheregledeggui uchir ooriigoo khamgaalj chadakhgui baina uu. Ta nutsgen baisan ch tuiliin oir khariltsaatai baisan ch tuiliin eyeregeer syeks khiikhgui gedgee khel. Kherev ter tanii ayuulgui baidliig khamgaaldaggui bol “Uuniig khiikhed khyalbar bish ch ooriigoo kherkhen mederch baina, ooriin zarchimdaa unencheer uldej chadaj baina uu gedgee ooroosoo asuukhad tuslaarai”. Khamtdaa sain yariltsakh ni tsaashdaa az jargaltai baikhad tustai gedegt itgeltei baina. Kherev yariltsakh bolomjgui bol syeks khiikhees omno baga ch gesen zuiliig medej avaarai.

How to Talk Your Sexual Past?